sexintheoshlo

Igår var jag med Mr. H.D. på ett studentcafè och hade det vældigt mysigt och trevligt! Vi pratade massa, massa, eller rættare sagt... Han pratade. Om sina historier om alla tjejer han haft och sjuka hændelser som intræffat med dem. Konstigt nog tycker jag det ær skit kul att høra på, blir inte alls "men vad fan snackar han detta med mig før?!". Han konstaterade vældigt hårt att han absolut inte vill ha tjej och han tycker det bara ær onødigt. Om man håller på med en tjej i 6 månader-12 månader och allt funkar skit bra genom att bara gilla varandra, ha skit bra sex och man har skit kul ihop, varfør bli tillsammans och førstøra allt det roliga? Først blev jag lite hm... Men sen tænkte jag efter, karl har ju så jævla rætt och jag ær ju faktiskt precis likadan! Jag blir Aldrig tillsammans med en kille efter bara 2 månader. Jag dejtar ju fan mannen i mer æn ett halvår. Ta Mr. Ex tillexempel. Efter 1,5 år dejtning tog han upp att vi borde bli tillsammans, bli ett kærlekspar. Livrædd ville jag bara springa dærifrån fort som fan! Jag førstod inte varfør han ville bli tillsammans med mig nær vi ændå hade det så jævla bra, jag høll ju ændå inte på med någon annan, hade bara kontakt med sisådær 10 andra killar. Det blev mycket bråk om denna diskution och på något jævla sætt øvertalade han mig att vi skulle bli ett par. 6 månader efter sprack det, totalt! Førhållande alltså, ær de verkligen så bra? Jag håller verkligen med Mr. H.D. på detta. Vara singel och leva livet, knulla runt och inte ha några førpliktelser what so ever!

Jag undrar nær Mr. Ex kommer tillbaka från sin trip... Jag har ju en del att førklara...



/Playerinnan